Sexuell hälsa

Kalle är auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och auktoriserad sexolog. Hans huvudsakliga arbetslivserfarenhet kommer från hälso- & sjukvården men han har även arbetat inom kommunala verksamheter och i privat regi. Idag jobbar han på egen mottagning i Stockholm med psykoterapi, handledning och utbildning. Han är även författare till böckerna "Att undervisa i sexualitet, samtycke & relationer" (Gothia) samt "Tack, Förlåt & Skyll dig själv" (Bazar) och är flitigt anlitad i media när det kommer till spörsmål om sexualitet och relationer. Under konferensen är det vår uppskattade moderator Kalle Norwald som guidar oss mellan programpunkterna och leder diskussionerna.

Konferensen inleds med levande samtalsbord under Kalle Norwalds ledning – en chans att direkt kliva in i dialogen och möta kollegor i meningsfulla diskussioner. Tillsammans utforskar vi utmaningar som motståndet att prata om sex och hur vi når grupper som ofta faller mellan stolarna. Vi delar stolthet över insatser vi lyckats med, ger varandra feedback och inspireras av erfarenheter av samtal som gjort skillnad. En varm start på dagen som sätter tonen för resten av konferensen.

Vi diskuterar hur rätt stöd kan vända tvekan till trygghet – med insikter från LOWE-studien.

•    Vad unga behöver höra – och inte
•    Kropp, kontroll och rykten kring LARC
•    Hur bemöter vi rädsla för biverkningar?

Vad händer när unga växer upp med tystnad kring kroppen – och hur påverkar det deras vuxna sexliv? Föreläsningen ger konkreta verktyg för att prata om sexualitet i möten där starka normer styr, utan att förlora respekten för individens tro och integritet.

•    När sexualundervisning uteblir – livslånga konsekvenser
•    Renhetskultur och dess påverkan på vuxen sexualitet
•    Skapa trygga samtal om sex och relationer
•    Navigera mellan normer, skam och respekt

Sverige har en ny könstillhörighetslag som började gälla den 1 juli 2025, där läkare, psykologer, psykoterapeuter samt hälso- och sjukvårdskuratorer nu kan utfärda intyg som ger personer rätt att ändra juridiskt kön. Vad innebär den nya lagen? Hur påverkas transpersoners vardag? På vilka sätt berörs hälso- och sjukvården?

Under föreläsningen diskuterar Edward dessa frågor. Han berör även strukturella förändringar inom delar av den könsbekräftande vården som skett successivt under de senaste åren.

• Könstillhörighetslagen då och nu
• Sverige och övriga länder i Norden – skillnader och likheter
• Hur lagen förhåller sig till den nya strukturen för den könsbekräftande vården
• Utmaningar och möjligheter som transpersoner upplever med den nya lagen
• Riktlinjer och rekommendationer för vårdpersonal som ska skriva intyg

Passet ger en fördjupad inblick i kvinnlig könsstympning – från bakgrund, förekomst och geografisk spridning till de olika typerna och hur de utförs. Vi belyser både kortsiktiga och långsiktiga hälsokonsekvenser samt vilka behandlingsmöjligheter och vårdalternativ som finns i Sverige idag.

• Bakgrund till kvinnlig könsstympning
• Prevalens och geografisk spridning
• Olika typer och tillvägagångssätt
• Kortsiktiga och långsiktiga hälsokonsekvenser
• Behandlingsmöjligheter och vård i Sverige

Klimakteriet är omgivet av myter och missförstånd – men vad säger forskningen egentligen? I detta pass lyfts medicinska fakta, psykologiska perspektiv och de normer som formar vår syn på sexualitet mitt i livet.

• Myter och sanningar om lust och klimakteriet
• Hormoner – styr de verkligen allt
• Psykologiska och kulturella perspektiv på förändring
• Hur kan vi tala om sex och klimakteriet i vården?

Sexualitet försvinner inte med åldern – men ofta gör synligheten det. I detta pass utforskas hur åldrande påverkar intimitet, lust och kropp, och hur ålderism kan bidra till både stigma och tystnad kring sexuella erfarenheter, inklusive sexuellt våld.

• Lust, intimitet och kroppens förändring 
• Åldersrelaterade förändringar i sexuell respons
• Ålderism och osynliggörande av äldre som sexuella
• Att ställa frågor om sexuellt våld – oavsett ålder

Varför är det så svårt att prata med patienter om sexualitet? Och finns det några verktyg för att underlätta? Anna redogör för tidigare forskning om upplevda barriärer för att prata om sexualitet inom primärvård och även resultat från sin egen studie av svenska allmänläkare. I den andra halvan av passet kommer du att med hjälp av det nya samtalsstödet från Socialstyrelsen "Samtala om sexuell hälsa" få träna på att ge och få frågor om sexualitet i ett vårdmöte

• Forskning om hinder och möjligheter i primärvården för att prata sexualitet med patienter
• Sexualitetens koppling till hälsa och sjukdom
• Konkreta verktyg och möjlighet att träna dessa tillsammans under passet

Peter bjuder in oss till en nyanserad utforskning av manlig sexuell inaktivitet, grundad i hans bok Man går sin egen väg. Med personliga berättelser och forskningsinsikter lyfter han frågor kring ensamhet, maskulinitetsnormer och tysta grupper som incels, samtidigt som vi blickar mot framtidens trender inom ofrivillig sexlöshet.

• Subkulturer relaterade till manlig sexlöshet såsom incels, fiktosexualitet, manliga antiporraktivister och självförbättringsgurus.
• Forskning kring sexuell inaktivitet och sexuella ojämlikheter.
• Spekulationer kring framtida trender inom sexuell inaktivitet.

Att leva med en beroendesjukdom påverkar många delar i livet, inte minst den sexuella och reproduktiva hälsan. Ändå beskriver personal och patienter i den psykiatriska vården att där pratar vi inte sex, samtidigt som patienter undviker att berätta om sitt beroende när de söker annan vård.

• Hur påverkar beroendesjukdom den sexuella hälsan?
• Hur kan insatser för att stärka den sexuell hälsa minska risk för återfall i beroendesjukdom?
• Vad behöver vi i vården för att kunna möta hela människan?

Passet ger en fördjupad inblick i hur sexualitet kan diskuteras med grupper som ofta osynliggörs. Med utgångspunkt i erfarenheter från IF, autism och ADHD samt arbete inom RFSU, skola, BUP och LSS, utforskas vägar till ett inkluderande samtal om sexuell hälsa.

• Hur vi kan tala om sexuell hälsa på ett inkluderande sätt
• Erfarenheter från arbete med personer med IF, autism och ADHD
• Lärdomar från RFSU, skola, BUP och LSS-verksamheter
• Vikten av att synliggöra de grupper som ofta osynliggörs i samtalet om sexuell hälsa