Danica Kragic Jensfelt kommer till Labbdagarna!

20 februari 2024

Danica Kragic Jensfelt, framstående forskare i datologi vid KTH, kommer till Labbdagarna 12-13 mars för att föreläsa om digitalisering, AI, automation och framtidens arbetssätt.

Som de flesta andra verksamheter blir laboratorier alltmer digitaliserade. Många arbetsuppgifter och rutiner kan underlättas med rätt teknik, men det finns också utmaningar och risker att ta hänsyn till. Vi på SIFU är därför oerhört glada att kunna välkomna Danica Kragic Jensfelt som en av talarna på Labbdagarna 12-13 mars.

Danica har mottagit flertal priser för sin forskning och blev år 2016 känd för en stor del av det svenska folket, då hon medverkade i Sommar i P1. På Labbdagarna har du möjlighet att möta henne personligen och ställa dina egna frågor kring AI, digitalisering och robotik.

Hej Danica och varmt välkommen som föreläsare på Labbdagarna!

Du har en gedigen erfarenhet och kunskap inom digitalisering, AI och robotik. Vill du berätta lite om din bakgrund och forskning inom detta spännande område?

Jag har varit verksam på det här området, som har att göra med allmän digitalisering, artificiell intelligens och robotik i nästan 30 år nu. Redan under min gymnasietid lärde jag mig mycket om de matematiska grunderna, programmering och annat som ligger till grund för arbetet.

Jag tror det är väldigt viktigt att tänka på att digitalisering, AI och robotisering grundar sig i just matematik. Vi skapar matematiska grunder, som skapar modeller eller ekvationer och som sedan översätts till programkod för att vi ska kunna digitalisera eller automatisera något. Vi tar in data som vi processar för att kunna ta beslut baserat på någon typ av sammanställning av datan. Varför är det viktigt? Jo, för att det är precis så vi människor gör. Vi läser, samlar information och tar beslut baserat på vår erfarenhet och kunskap. Det kan vi göra som individ eller som grupp.

Det jag tycker är kännetecknande för digitalisering och AI-baserat beslutsfattande är att vi har lyckats med att digitalisera väldigt mycket information och gjort informationen mer tillgänglig för oss människor.

Dessutom har digitaliseringen tillfört att informationen kan användas inte bara av människor utan av mjukvara som kan processa mycket mer information än vi människor kan och som med hjälp av matematiska modeller kan få ut mer information om hur datan förhåller sig till varann. AI har förmåga att hitta relationer mellan saker som människan kanske inte har tänkt på. Sedan är det förstås viktigt att ha i åtanke att det kan finnas en korrelation eller kausalitet som kanske inte alls är relevant. (Det finns artiklar om att det finns en korrelation mellan hur mycket choklad man äter och hur många nobelpristagare det finns i ett land men du kommer inte att bli nobelpristagare bara för att du äter mycket choklad).

Min poäng är att vi med nya system kan hjälpa människan att tänka på ett nytt sätt, att se att vissa saker inte alls är relevanta eller upptäcka saker som man i vanliga fall kanske inte hade sett. Man blir starkare i sitt beslut. Det kommer jag att tala mer om på konferensen.

Den andra typen av automatisering/digitalisering handlar mer om den motoriska, fysiska, alltså den vi gör med våra kroppar, inte bara våra hjärnor. Vad har man lyckats med här? Den kognitiva och den motoriska/fysiska utvecklingen kommer ibland i ofas. Vi har digitaliserat och automatiserat mycket inom tillverkningsindustrin. Vi har byggt väldigt komplexa saker som människan inte själv kan bygga med sina händer eller armar och där det behövs en förstärkning av människans kropp för att man ska klara att jobba längre, med tunga saker jobba med farliga saker. Det har man tyckt varit bra men när man automatiserade mycket av det kroppsliga hade vi fortfarande människans sätt att tänka kvar. När vi automatiserat så mycket av det kroppsliga och nu även det kognitiva – vad blir då kvar av människan?

Jag tror människan alltid kommer att finnas om vi tar tillvara på och hanterar de utmaningar som kommer med digitaliseringen och dess påverkan på människan som invid och biologisk art. Det finns så många områden där ute där det behövs fler människor. Det behövs tre gånger så många poliser, tre gånger så många lärare, fem gånger så många sjuksköterskor. Kommer de här jobben att försvinna de kommande 15 åren? – Absolut inte! Det vi kommer att se är ännu mer stressade lärare eftersom de kommer att få nya ämnen som handlar om AI och som de måste lära sig. Man ska fortsätta göra jobbet man gör och samtidigt lära sig nya saker – det går inte ihop! Jag tror inte vi kan lära oss något om AI och robotik om vi inte går ner i tid på de nuvarande jobb vi har. Det gäller alla. Jag har svårt att hitta något yrke där det inte är relevant.

Vi diskuterar inte bredden i de här frågorna, som jag tycker är av stor relevans för alla.

Vilka är de mest betydande framstegen inom AI och digitalisering som du ser har potential att påverka laboratorier i framtiden?

Här händer mycket. AI, digitalisering, robotisering gör skillnad. Information digitaliseras i databaser där man kan söka information och identifiera vad som är relevant eller skyddad information och vi ser nu att många företag och bygger egna databaser och chatboxar för att vara konkurrenskraftiga.

Vi ser också en utveckling i interaktionen med systemen. Kan vi skapa tjänster där vi pratar med systemen på samma sätt som vi pratar med andra människor? Mycket av utvecklingen som sker just nu leder oss dit. Man kommer med AI och digitalisering kunna göra uppgraderingar av systemen genom att interagera med systemen. Man ska kunna interagera med AI väldigt enkelt utan att behöva kunna så mycket om teknik.

Vi ser också att allt fler labbverksamheter digitaliserar processer och använder sig av fysiska robotar. I labbarbete är det inte heller så lätt att tidsmässigt planera. Man vill därför delvis kunna automatisera men också kunna fjärrstyra för att arbetet ska bli mer tidseffektivt. Man vill inte behöva gå till labbet utan kunna se via en kamera och genom att prompta få reda på om något vuxit tillräckligt. Sedan är det många som köper olika typer av robotlösningar för att robotisera och automatisera och då tänker man inte bara på att slippa tråkigt arbete för människan utan det blir också renare. Här kommer jag på konferensen visa lite vad man kan göra och hur man tänker kring detta.

Ser du några etiska övervägandena som bör tas i beaktande när man använder AI i laboratoriearbete?

Det är klart att det finns etiska överväganden men frågan är hur mycket annorlunda det här är jämfört med ett bolag som säljer kläder och har en klubb som registrerar information om vad du köpt och returnerat. Det kan vara mer känsligt om man upptäcker att du har anlag för en viss sjukdom jämfört med att du väljer ett par byxor men vi har regler som vi följer här. När du gör ett prov och man hittar något som du inte efterfrågat så meddelas du exempelvis inte det.

Vi har många intressanta överväganden redan idag och i och med AI kommer de här frågorna att växa. Är det etiskt eller inte att meddela någon om en livshotande sjukdom om det ligger utanför din fråga? Vi talar om att arbeta mer preventivt men hur? Ju mer information vi kommer att få desto mer kommer vi att veta.

Frågan är kanske hur mycket vi vill veta?

Ja, det också. Säg att du får veta att du är sjuk. Vad finns i systemet idag, som du inte betalar för och som kan hjälpa dig att hantera det? Med effektivisering skulle vi kunna få bättre preventiv vård och efterbehandling. Vi skulle bättre kunna anpassa vården utifrån individens behov. Är man en väldigt rädd individ kanske man behöver mer psykologisk hjälp medan någon annan behöver praktisk hjälp.

Vi har inte någon struktur för att kunna hantera den här typen av frågor idag. Jag kan därför bli irriterad när jag hör människor säga att så många jobb kommer att försvinna. Det finns ju ett så stort behov där ute. Det jag säger är inte att vi ska ha fler psykologer och tränare men jag skulle vilja det. Och jag kanske skulle vilja jobba 50% som professor och 50% som personlig tränare. 1+1 skulle kunna bli 3.

Allt kommer inte att hända samtidigt och det kommer att hända fel under tiden men om vi skrämmer människor genom att säga att AI leder till att jobben försvinner så kommer just de personer som vi behöver mest i samhället – de som jobbar direkt med människor såsom sjuksköterskor, lärare, psykologer – inte omfamna teknologin på det sätt som behövs. Tekniken kan ge oss möjlighet att få fler personer på plats där det behövs.

Sedan kommer frågan om att ha system för att säkerställa att de personer som arbetar med människor och barn med särskilda behov är rätt personer – en fråga om integritet. Jag har en kille på 16 år som inte kan prata och som har en allvarlig hjärnskada och jag har ingen aning om vad som händer i skolan. I 16 år har jag undrat vad som händer i skolan. Det är inte så jag vill ha det och det finns väldigt många anhöriga därute som inte vill ha det på det sättet. Man skulle kunna se interaktionen på ett helt annat sätt men det är inte säkert att alla skulle vilja ha det så, vare sig bland brukare eller stödpersonal. Det finns en etisk fråga i detta som skrämmer många. Tekniken för med sig både det som är bra och dåligt, men vi är bara människor. Om vi säger till personalen att deras arbete kommer att monitoreras och bevakas kommer man såklart att motarbeta tekniken. Ingen klarar av att vara sitt perfekta jag. Det här är frågor som inte bara berör laboratoriearbete utan det berör allt.

På Labbdagarna ska du föreläsa om digitalisering, AI, automation och framtidens arbetssätt. Vad vill du att deltagarna ska få med sig från din föreläsning?

Det har jag delvis redan svarat på under fråga 1. Jag vill att man ska tänka på nästa steg, att man ska tänka på hur man som individ kan omfamna tekniken och prata om både hur rädd man är för tekniken och hur man ser möjligheterna med tekniken. Det bidrar till att utveckla tekniken på ett bättre sätt. Alla kan bidra och det gör vi redan nu.

Genom att använda digitaliserade tjänster för att köpa mat, handla kläder, beställa tjänster, allt som vi utnyttjar idag i vårt privatliv, har du bidragit till utvecklingen. Företag vet vad vi köper, returnerar, betygsätter, utan att vi egentligen får något för det. Jag vill att det ska vara lite mer transparent. Hur är det min input används? Jag vill att alla ska veta att det vi lägger ut på sociala medier har bidragit till bättre utveckling av sociala medier. Jag tror det är väldigt viktigt att man får känna sig delaktig i utvecklingen av tekniken även om man inte utvecklar tekniken per se.

Jag vill också att man ska tänka på vad det är man gör i sin profession som är repetitivt. Varje beslut baseras på någon typ av information. Om jag kan förklara för en nyanställd att ”om A så B” och det finns någon form av regler så kan vi digitalisera dessa regler. Alla delar i min profession yrke som avviker kommer inte att automatiseras på en gång men det är jag själv som är expert och som kan tillföra information om hur fler delar skulle kunna automatiseras eller vad jag behöver för funktionalitet för att kunna göra saker bättre. Det är där tror jag, som många människor kommer att kunna bidra och medverka. Jag tycker det är väldigt viktigt.

Kommer det finnas utrymme att ställa frågor till dig under konferensen?

Det kommer absolut att finnas möjlighet att ställa frågor och jag ser gärna att man förbereder och tänker ut vilka frågor man vill ställa inför konferensen.

Tack Danica, för att du tog dig tid att svara på våra frågor! Vi ser fram emot att få höra mer om utvecklingen och framtida arbetssätt på Labbdagarna den 12-13 mars.

Har du någon fråga redan nu till Danica och som du skulle vilja ha svar på under Labbdagarna? Skicka ett mejl till oss på SIFU med frågan. Märk mejlet med "Fråga till Danica"

Här kan du läsa mer och anmäla dig till konferensen Labbdagarna.

Nedan kan du läsa fler artiklar från SIFU.