Ämnesöverskridande samarbeten, källkritik och att hålla sig uppdaterad på det senaste

Vi hälsar Charlotta Granath välkommen som talare på konferensen Skolbibliotek. Här får du ta del av hennes tankar kring källkritik, samarbeten med lärare och praktiska tips på hur du håller dig uppdaterad inom MIK och källkritik.

Hej Charlotta!
 

Att arbeta aktivt med källkritik i skolan känns viktigare än någonsin i dagens samhälle. Vilka fördelar ser du med att introducera källkritiken tidigt samt hur görs detta på bästa sätt?

Våra elever behöver utvecklas till informerade och ansvarsfulla medborgare. Det är ett arbete som tar tid och som behöver vara ständigt pågående. Jag får citera Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet, Skolan är vår enda gemensamma plats att fostra demokrater. Att börja tidigt, med ett aktivt arbete, gör att vi ger förutsättningar för unga att ta medvetna beslut, grundade på information, med hänsyn till olika perspektiv och efter att kritiskt ha granskat olika alternativ. Det är i skolan detta arbete behöver ske.

Vi befinner oss i ett omvärldsläge där vikten av tillgång till tillförlitlig information är av oerhörd vikt. Jag har arbetat som lärare i 18 år, med samtliga åldrar, från förskola till högskola/universitet. Under samtliga år har jag samarbetat med antingen skol- eller folkbibliotek. Jag kan inte säga att det finns en specifik ålder som är den bästa för när arbetet med källkritik ska starta. Så tidigt som möjligt är mitt svar. Vi behöver alltid ställa frågorna; var har du fått informationen ifrån? Kan vi lita på vad som sägs eller behöver vi ställa fler kritiska frågor? Lära barn och unga att ställa frågor och skaffa sig tillräckligt med kunskap för att avgöra om något är trovärdigt eller ej. I dagens utvidgade medielandskap kan det vara svårt att skilja på journalistiskt innehåll, kommersiella budskap, ryktesspridning och desinformation. Ju tidigare vi blir medvetna om detta, desto bättre är det. Samtidigt behöver vi gemensamt identifiera vem, vilka och vad vi kan lita på när det är skarpt läge.

Det praktiska arbetet kan ske genom att vi tar del av nyheter och på så sätt stärker våra kunskaper i samhällsfrågor. För detta finns bland annat Lilla Aktuellt som tar upp relevanta frågor på ett informativt och lättförståeligt sätt. Skolan har en central roll när det gäller att utbilda i ett källkritiskt förhållningssätt, att lära sig om lagar, regler och hur ett demokratiskt samhälle fungerar är också väldigt viktigt. I de arbeten jag genomför i undervisningen brukar jag tänka på att eleverna ska ha en mottagare, att de ska sprida ett budskap vidare. Eleverna ska få verktyg att navigera i det stora informations- och nyhetsflödet, genom att kunna följa med i vad som händer i samhället stärks möjligheten att fatta välinformerade beslut.

Mitt tips är att, oavsett vilken ålder du arbetar med, arbeta aktivt med informationssökning och källkritik. För arbetet med yngre som äldre elever vill jag understryka vikten av att utgå från en gemensam upplevelse. Att se ett nyhetsreportage, en film, läsa en bok och sedan utgå från denna gör att arbetet får en tydlig startpunkt.

 

På vilka områden upplever du att skolbibliotekarier, lärare och annan skolpersonal kan bli bättre på att ta upp samt problematisera frågor kring källkritik i skolan?

Det finns i stort sett möjligheter att ta upp samt problematisera frågor kring källkritik i hela skolans verksamhet. Om vi ska se till aktuella samhällsfrågor anser jag att skolan kan bli bättre på att knyta olika ämnen till dessa. På så sätt får vi, samtliga inom personalen, en gemensam referensram. Detta skedde exempelvis vid Skolval 2022 till riksdagen, på min skola var skolbiblioteket nav och alla ämnen startade sina lektioner med 15 minuter demokrati under en vecka.

Min erfarenhet är att vi skulle behöva prata mer med varandra, att arbetet systematiseras mer för att gemensamt kunna genomföra aktiviteter i olika årskurser. Att introducera ett kritiskt förhållningssätt, och att göra det tidigt, betyder inte att vara negativt inställd till information, utan betyder att vi prövar källors trovärdighet avseende syfte och budskap och detta är relevant för oss alla.

MIK handlar om att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information, men också om att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier. Vi som arbetar i skolan kan använda varandras kompetenser mer. För att skapa likvärdighet och långsiktighet behöver hela skolan involveras i att arbeta fram en struktur för MIK-arbetet. Detta är något som jag kommer att lyfta och ge verktyg för i min föreläsning på Skolbibliotek 2022!

 

 

Vilka är dina bästa tips för att själv hålla sig uppdaterad kring det senaste på områdena MIK och källkritik?

Jag håller mig uppdaterad genom samarbeten med andra professioner, tar del av nyheter, följer information från Skolverket, tar årligen del av Statens medieråds rapport Ungar och medier, det är även bra att spana extra på Internetstiftelsens arbete. Statens medieråd verkar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och när jag läser rapporten som jag nämnde ovan får jag många gånger bekräftat det jag ser i vardagen, om ungas medieanvändning. Jag ställer även frågor och försöker få möjlighet att delta i sammanhang där MIK-frågor tas upp, att delta på den här konferensen om Skolbibliotek är exempelvis ett sätt att hålla mig uppdaterad.

Jag är även ödmjuk inför att jag behöver tid för att sortera ny information och för att dels förstå, men sedan även att kunna omsätta ny information till praktiska handlingar i de verksamheter jag arbetar i, på gymnasiet och lärarutbildningen.

Jag vill dock helst lyfta fram att det jag ser som viktigast är att komma igång med ett aktivt arbete utifrån de behov jag har på min arbetsplats. Det är något som vi alla bör ha som utgångspunkt, och att vi behöver samarbeta med andra för att nå fram.

 

 

Har du något exempel på när du har känt att arbetet med källkritik har gjort extra stor nytta för eleven/eleverna?

Ja, jag vill nog påstå att arbetet med källkritik har stor påverkan på samtliga arbetsområden. Jag är bland annat ämnesansvarig i historia på min skola. Där har vi ett pågående arbete med Förintelsen, vi genomför hågkomstresor till minnesplatser, senast till Oslo, tidigare har jag åkt till Auschwitz med elever.

Den 28 oktober 2021 tog vi emot förintelseöverlevaren Emerich Roth vid hans sista skolbesök. Att få ge 97-årige Emerich ett avsked från Sveriges elever betydde mycket. Vi granskar kritiskt historien. Vi lyfter olika perspektiv. Vi analyserar porträtt och målningar, tar del av skriftliga källor, lyssnar på P3 historia med olika podcasts, besöker arkiv och bibliotek. Dessutom beger vi oss ut i fält och försöker, i den mån det är möjligt, besöka de platser där olika personer har verkat eller där händelser har ägt rum. Vi levandegör historien. Vi ser och hör att det finns dem som vill förneka. Vi behöver därför granska det källmaterial som finns för att kunna vara säkra på vad som är rätt och riktigt.

Vi behöver museer, arkiv, bibliotek och utbildad personal som kan vägleda oss rätt. Det finns dock något, som enligt min erfarenhet är större än allt annat. Det verkliga mötet är högre och större, att få möjligheten att ställa frågor och ta del av andras erfarenheter.

Jag skickar därför med en bild av Emerich Roths sista skolbesök. Om det finns någon enskild händelse som har påverkat mina elever allra mest så är det just detta möte. Ingen elev ifrågasätter Förintelsen eller dess fruktansvärda brott mot mänskligheten. Genom att uppleva och möta har eleverna fått redskap att möta oliktänkande.

   

 

På konferensen kommer det vara många intressanta talare och pass. Är det något särskilt i programmet som du ser fram emot lite extra?

Jag tycker att programmet är varierande och ger en bra helhet. En programpunkt jag ser fram emot lite extra är nog när forskaren Pamela Schultz Nybacka föreläser om hur skolbiblioteken kan bli en avgörande del i skolutvecklingen under programpunkten Skolbiblioteken – dåtid, samtid, framtid.

 

 

Tack Charlotta för dina svar! Vi ser fram emot att lyssna till dina erfarenheter på konferensen Skolbibliotek. 

 

 

Charlotta Granath är förstelärare på Viktor Rydberg gymnasium Sundbyberg och lärarutbildare vid Södertörns högskola. Hon är författare till boken Digital kompetens och källkritik i praktiken (Sanoma Utbildning 2020) tillsammans med Lotta Bergseth och Jenny Sköld. Tillsammans har de även tagit fram en MIK-handledning för skolbibliotek samt har lett utbildningar i MIK, digital kompetens och källkritik. Charlotta har ett mycket nära samarbete med skolbibliotekarien i sin tjänst som gymnasielärare. På lärarutbildningen undervisar hon bland annat på kursen ”Mediesamhället” och undervisar om MIK.

 

Tillbaka till konferensen Skolbibliotek >>

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler artiklar från SIFU: