Schizofreni

Åsa är universitetslektor och docent i farmakologi vid Uppsala universitet och förbundsordförande för Schizofreniförbundet. Hon fann sitt kall i livet efter att hennes bror insjuknade i schizofreni. Åsa bedriver bland annat forskning inom fältet för schizofreni, har ett stort samhällsengagemang i frågor som rör schizofreni och mental hälsa samt föreläser med fokus på att sprida kunskap om sjukdomen, anhörigskap, livskvalitet och behandling. Hon sitter även som styrelseledamot i Center för Women’s mental Health (WOMHER), är medlem av styrgruppen i det nationella nätverket för patienter med nydebuterad psykos (NNP) och blev 2021 invald som styrelseledamot i European Federation of Assoviations of People With a Mental Illness (EUFAMI). Hon är även medförfattare till böckerna ”Schizofreni: livet med en psykossjukdom” och ”När hjärnan blir sjuk”.

Under denna föreläsning kommer Åsa berätta om hur det vara att växa upp med en bror som utvecklade schizofreni och hur det har påverkat henne och hennes val i livet. Hon kommer även prata om stigma och om värdet att vårda och stötta baserat på ”Value of care-studien”

• Hur påverkas anhöriga av schizofreni?
• Vilket stöd och hjälp kan du ge till anhöriga?
• Projektet ”Value of Care”

Självmordsrisken hos patienter med schizofreni eller annan psykossjukdom är betydligt högre än hos befolkningen i stort. Hur kan du som träffar dessa patienter lära dig att känna igen och förstå vem som har hög suicidrisk? Och hur kan du hjälpa till att förebygga suicid?

 Ur innehållet:

•  Ett förhållningssätt i mötet med den suicidala patienten som underlättar samarbete och alliansskapande
• Bedömning av akut och underliggande suicidrisk
• Suicidpreventiva insatser som går att använda i den kliniska vardagen
• Vikten av samverkan och hur den kan stärkas
• Samarbete med närstående

Samsjuklighet är vanligt förekommande och starkt bidragande till sämre hälsa och sämre livskvalité bland personer med psykossjukdom och samtidigt substansbruk. Under denna föreläsning får du höra vad som är viktigt att tänka på när du behandlar dessa patienter. Vi kommer också att titta närmare på vårdprocesskartan och hur man kan förstärka samverkan mellan psykosvården och beroendevården.

• Cannabis och psykosutveckling
• Farmakologisk behandling av samtidigt substansberoende och psykossjukdom
• Vårdprocess inom psykiatrin
• Att tänka på i handläggning av patienter med substansbrukssyndrom enligt den nya vårdprocesskartan
• Samverkan mellan beroendevården och psykosvården

När man möter en person som för första gången drabbas av en psykos är det viktigt att ha förståelse och att bemöta personen och dess anhöriga på ett bra sätt. Under denna föreläsning får du ta del av hur NIP-teamet (Nyinsjuknande i psykos) i Malmö arbetar med behandling och utredning av dessa patienter.

• Att arbeta med psykos ur ett kris- och förståelseperspektiv
• Bemötande och alliansskapande vid förstagångspsykos

Psykologisk behandling ges oftast i kombination med farmakologisk behandling och kan vara till stor hjälp om psykossymtom kvarstår trots läkemedelsbehandling. Det finns idag flera nya behandlingsformer och under denna föreläsning kommer Lennart gå igenom tre av dem.

Du kommer få lära dig mer om Xavier Amadors sätt att närma sig människor som inte vill ha hjälp, om självstigmabehandlingen NECT samt om kognitiv träning enligt IPT-k metoden vid neuropsykologiska funktionsnedsättningar.

• Hur närmar man sig personer med schizofrenisjukdom som inte vill ha hjälp och som förnekar sina problem/symtom?
• Självstigmabehandlingen NECT – erfarenheter från de första vetenskapliga studierna och hur behandlingen utfördes
• Kognitiv träning enligt IPT-k metoden – teorin bakom och hur du praktiskt kan använda dig av det i mötet med patienter

Vanföreställningar är tankestörningar som avser innehållet i föreställningarna. Det är uppfattningar som en person i stort sett är ensam om och som är dysfunktionella och förknippade med lidande eller begränsningar i livet. Under denna föreläsning diskuterar vi vad de är, hur de ”fungerar” samt att du får strategier och metoder för att skapa ett gott samarbete med en förtroendefull relation som bas.

• Vad skiljer vanföreställningar från andra föreställningar som anses felaktiga av de flesta andra i omgivningen?
• Vilka möjligheter har en drabbad person att själv komma till insikt om sina problem?
• Finns det några fungerande strategier att diskutera med personen, utan att äventyra samarbetsrelationen och tilliten?

Lars Johan fick diagnosen Schizofreni 2016. Under föreläsningen delar han med sig av sin berättelse om hur det är att bli sjuk i schizofreni samt hur det är att drabbas av en psykos. Han berättar även om hur han som patient upplever hjälpen från vården och vilka förbättringsområden han anser finns inom rehabilitering och omsorg.

Under föreläsningen kommer du få ta del av aktuell forskning kring biologiska mekanismer bakom utvecklingen av psykotiska tillstånd. Resultaten kan komma att ligga till grund för utvecklingen av nya behandlingar, med målsättning att kunna påverka sjukdomsförloppet.

Parallellt med detta har man internationellt gjort framsteg kring tidigt omhändertagande hos personer med nydebuterad psykos eller personer som befinner sig i riskzonen för att insjukna, vilket är en förutsättning för att sådan behandling ska kunna implementeras i framtiden.

• Vilka förändringar tror vi är viktiga för psykosutveckling och när inträffar de?
• Går det att hitta biologiska markörer för både risk och motståndskraft?
• Hur kan vi i framtidens röra oss mot en mer precisionsmedicinsk vård?