Neonatalvård

Registrering på plats med kaffe och smörgås. Inloggning till konferensen för deltagare på distans

Karl är pappa till en flicka född 24+5 och återkommer som uppskattad moderator för konferensen för fjärde gången. Efter sin dotters födelse har han varit starkt engagerad i omhändertagande av de tidigt födda barnen och deras familjer. Karl har under åren delat sina och andra familjers upplevelser i föreläsningar och utvecklat tankemodeller för hur man ska bemöta och förstå familjer i kris på en neonatalavdelning. Karl är medgrundare till och tidigare ordförande i Svenska Prematurförbundet.

Forskningen visar en rad fördelar med hud-mot-hud med start så tidigt som möjligt efter födseln, även för de allra minsta och sjukaste barnen. Förutsättningar för att mamma och barn inte ska separeras behövs därför, men hur möjliggör vi för nollseparation i praktiken?

• Vad säger forskningen?
• Vad händer när både mamman och barnet är sjuka och behöver vård?
• Krav på lokal, bemanning och övriga stödsystem
• Strategier för att vårda mamma och barn tillsammans

Vårdpersonalens psykosociala arbetsmiljö på neonatalavdelningen är viktig för personalens välbefinnande, men också för vårdresultaten. Att vårda svårt sjuka och prematura nyfödda barn och se till föräldrarnas behov av stöd är ett krävande arbete i sig. Samtidigt ställer organisatoriska omständigheter som hög bemanningsomsättning ytterligare krav på personalen. Anna Bry presenterar resultat från sina två studier om hur sjuksköterskor uppfattar sin arbetsmiljö på neonatalavdelningen.

• Vilka särskilda stressfaktorer och andra utmaningar kännetecknar arbetsmiljön på neo?
• Vilka styrkor och möjligheter till förbättring finns det?

En stressfaktor som vårdpersonal på neonatal utsätts för är svåra kommunikationssituationer med föräldrar på avdelningen. Anna Bry har tagit fram en tvådagars utbildning i kommunikationsteknik för vårdpersonal på neonatal. Här presenteras några nyckelprinciper för kommunikation med föräldrar i kris.

• Omhändertagande och stabilisering av prematurer – Golden hour
• Respiratorvård på neo – grundläggande begrepp

Under passet går vi igenom omhändertagandet av prematurfödda barn när de föds, med fokus på de allra mest omogna. Vi går även igenom tankar och principer för respiratorbehandling av nyfödda.

Kunskapen om vikten av ett korrekt omhändertagande första timmen av förtidigt födda barn har ökat och fördjupats de senaste åren. Vikten av rätt andningsstöd, noggrann kontroll av temperaturen och tidig administration av näring har visat sig vara avgörande för hur det sedan går för dessa barn. Vi går igenom teorin, men framför allt funderar vi på hur vi kan göra i praktiken. Och vi kommer inse att vi behöver träna våra team som tar emot våra allra minsta barn för att vi ska kunna göra rätt.

Respiratorbehandling på en neonatalavdelning är förhållandevis ovanligt och oftast är det fråga om de allra mest omogna och de allra sjukaste barnen. Mycket av utvecklingen inom neonatologin går mot att inte lägga barnen i respirator då det visat sig vara gynnsamt för deras långsiktiga hälsa. Ibland är det dock ofrånkomligt och då är det bra om vi vet vad vi ska göra. Vi går igenom principer och begrepp men diskuterar även praktiskt förfarande.

Universitetssjukhuset i Linköping är ett av 9 NIDCAP-certifierade sjukhus i världen och har lång erfarenhet av arbete med familjecentrerad och utvecklingsstödjande vård. På passet berättar Charlotte Sahlén Helmer om vikten av utvecklingsstödjande vård för barnets utveckling, både på kort och lång sikt samt hur man kan arbeta med ett skattningsinstrument för att identifiera förbättringsområden på neonatalavdelningen. Ett verktyg för att ibland med små medel förbättra omhändertagandet av barnet och stöttandet av föräldrarna, men även för att skapa en mer gynnsam miljö för familjer och personal. Charlotte delar även med sig av sin pågående studie om guidade observationer av barnet, där personalen handleder med ord och visar med handling. Vilka resultat har det gett och vilka fördelar eller nackdelar finns?

• Komplexiteten med neonatal smärta
• Negativa effekter av smärta i neonatalpopulationen
• Smärtskattningsskalor – hur väljer vi vilket vi bör använda? Hur väl beforskade är de skalor vi använder?
• Vad finns det för utmaningar med neonatal smärtskattning?
• Icke-farmakologiska smärtbehandlingar
• Föräldrars roll i smärtskattning och smärtbehandling

Föräldrar som inte kan eller förstår svenska språket är i behov av tolk vid mötet med vårdpersonal för att minska risken för missförstånd. När språkbarriärer föreligger påverkas föräldrars möjlighet till delaktighet i våden av sitt barn. Så hur kan vi arbeta för att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och föräldrar som inte talar eller förstår svenska språket.

• Resultat från ny studie om tvåspråkig vårdpersonal
• Så säkerställer du att föräldrarna förstår vad som kommuniceras
• Förväntningar och vanliga missförstånd

Att komma i gång med amningen är i många fall en utmaning och med ett barn på neo är den ännu större. Föräldrarna behöver ofta både kunskap och stöd under en lång tid och där har du som arbetar på neonatalavdelningen en viktig roll.

• Hur kan vi hjälpa till att upprätthålla amningen under hela vårdtiden?
• Aktuell forskning om amningsstöd
• Praktiska tips för att stötta föräldrarna i amningsprocessen

Etik är ett stort begrepp och vi har i vårt arbete att hantera den ”medicinska etiken”. Ganska ofta står vi i situationer där vår ”etiska kompass” behövs och där en god bakgrundskunskap i ämnet underlättar. Vet vi hur vi ska förhålla oss till begreppet? Förstår vi – och vet vi – vad det innehåller? Vad betyder det i vårt dagliga arbete?

• Etik för vuxna och nyfödda barn – är begreppet samma?
• Finns det lagar inom detta som vi borde följa och vilka skyldigheter har vi?

På passet delar Katarina Strand Brodd med sig av erfarenheter och kunskap om etik för nyfödda barn och förmedlar verktyg som är användbara i det dagliga arbetet – inte minst i olika kritiska situationer.

Sverige har en neonatalvård i världsklass, men i takt med att överlevnaden ökar och sjukligheten minskar behöver skola och övrigt samhälle möta upp de här barnen och deras familjer på samma professionella vis som neonatalavdelningen en gång gjorde. Många familjers upplevelse är tyvärr en annan. Hur ser egentligen den akademiska och sociala situationen för de för tidigt födda barnen ut och vad skulle kunna förbättras?

• Långtidsutfall för tidig födsel
• Skolgången och kamratrelationer
• Social utveckling
• Utvecklingsområden för vård och skola

Hur vi bemöter och hjälper en familj för att optimera barnets möjligheter till fortsatt utveckling under uppväxten.