Neonatalvård

Karl är pappa till en flicka född 24+5 och återkommer som uppskattad moderator för konferensen för femte gången. Efter sin dotters födelse har han varit starkt engagerad i omhändertagande av de tidigt födda barnen och deras familjer. Karl har under åren delat sina och andra familjers upplevelser i föreläsningar och utvecklat tankemodeller för hur man ska bemöta och förstå familjer i kris på en neonatalavdelning. Karl är ledamot i ”Lilla Barnets Fond” och medgrundare samt före detta ordförande för ”Prematurförbundet”.

På detta pass får du ta del av resultat från SAVE-studien, som många neonatalavdelningar deltar i. Vi går igen en intervjustudie gjord med läkare, barnsjuksköterskor och sjuksköterskor inom neonatalvård om deras erfarenheter av ventilation med intakt navelsträng nära mamma.

• Minskar separationen mellan föräldrar/barn
• Samarbete mellan förlossning och neonatalenhet

Utöver en redan utmanande arbetsmiljö med svårt sjuka barn kan den barn- och familjecentrerade vården med delaktiga och närvarande föräldrar skapa en stress hos vårdpersonalen på neonatalavdelningen. I studier från 2022 har sjuksköterskor på en neonatalenhet och deras psykosociala arbetsmiljö belysts, liksom områden som är i behov av förbättring.

• Vanliga stressfaktorer hos personalen
• Vilket stöd behöver medarbetarna i det dagliga arbetet?
• Möjliga förbättringsåtgärder utifrån resultaten

Att komma i gång med amningen är i många fall en utmaning och med ett barn på neo är den ännu större. Föräldrarna behöver ofta både kunskap och stöd under en lång tid och där har du som arbetar på neonatalavdelningen en viktig roll.

• Hur kan vi hjälpa till att upprätthålla amningen under hela vårdtiden?
• Aktuell forskning om amningsstöd
• Praktiska tips för att stötta föräldrarna i amningsprocessen

• Komplexiteten med neonatal smärta
• Negativa effekter av smärta i neonatalpopulationen
• Smärtskattningsskalor – hur väljer vi vilket vi bör använda? Hur väl beforskade är de skalor vi använder?
• Vad finns det för utmaningar med neonatal smärtskattning?
• Smärtbehandling
• Föräldrars roll i smärtskattning och smärtbehandling

På Akademiska Barnsjukhuset har medarbetarna drivit ett projekt med att införa dygnsrytmljus på neonatalavdelningen med syfte att förbättra vårdmiljön för både barn, föräldrar och personal. I stället för starkt ljus från lysrör finns nu ett mjukare dygnsrytmljus installerat.

• Fördelar för barn och anhöriga
• Vilka fördelar ser personalen? Resultat från enkätundersökning
• Konkreta tips på hur du får konceptet att fungera

Universitetssjukhuset i Linköping är ett av 9 NIDCAP-certifierade sjukhus i världen och har lång erfarenhet av arbete med familjecentrerad och utvecklingsstödjande vård. På passet berättar Charlotte Sahlén Helmer om vikten av utvecklingsstödjande vård för barnets utveckling, både på kort och lång sikt samt hur man kan arbeta med ett skattningsinstrument för att identifiera förbättringsområden på neonatalavdelningen. Ett verktyg för att, ibland med små medel, förbättra omhändertagandet av barnet och stöttandet av föräldrarna, men även för att skapa en mer gynnsam miljö för familjer och personal. Charlotte delar även med sig av sin pågående studie om guidade observationer av barnet, där personalen handleder med ord och visar med handling. Vilka resultat har det gett och vilka fördelar eller nackdelar finns?

Forskningen visar en rad fördelar med hud-mot-hud med start så tidigt som möjligt efter födseln, även för de allra minsta och sjukaste barnen. Förutsättningar för att mamma och barn inte ska separeras behövs därför, men hur möjliggör vi för nollseparation i praktiken?

• Vad säger forskningen?
• Vad händer när både mamman och barnet är sjuka och behöver vård?
• Krav på lokal, bemanning och övriga stödsystem
• Strategier för att vårda mamma och barn tillsammans

Sverige har en neonatalvård i världsklass, men i takt med att överlevnaden ökar och sjukligheten minskar behöver skola och övrigt samhälle möta upp de här barnen och deras familjer på samma professionella vis som neonatalavdelningen en gång gjorde. Många familjers upplevelse är tyvärr en annan. Hur ser egentligen den akademiska och sociala situationen för de för tidigt födda barnen ut och vad skulle kunna förbättras?

• Långtidsutfall för tidig födsel
• Skolgången och kamratrelationer
• Social utveckling
• Utvecklingsområden för vård och skola

Regionalisering av neonatalvården innebär att vi behöver transportera barn upp eller ner i vårdnivå. När måste vi göra det och hur gör vi detta säkert? Vad krävs av dig som ska transportera? Kan vi applicera Noll-separation även vid transport och vad gör vi om vi inte lyckas med det?

• Indikationer att utföra transporterna
• Genomföra säkra transporter - utrustning, transportfordon och logistik
• Risker vid neonatala transport
• Nationellt arbete och rekommendationer

Etik är ett stort begrepp och vi har i vårt arbete att hantera den ”medicinska etiken”. Ganska ofta står vi i situationer där vår ”etiska kompass” behövs och där en god bakgrundskunskap i ämnet underlättar. Vet vi hur vi ska förhålla oss till begreppet? Förstår vi – och vet vi – vad det innehåller? Vad betyder det i vårt dagliga arbete?

• Etik för vuxna och nyfödda barn – är begreppet samma?
• Finns det lagar inom detta som vi borde följa och vilka skyldigheter har vi?

På passet delar Katarina Strand Brodd med sig av erfarenheter och kunskap om etik för nyfödda barn och förmedlar verktyg som är användbara i det dagliga arbetet – inte minst i olika kritiska situationer.

Hur vi bemöter och hjälper en familj för att optimera barnets möjligheter till fortsatt utveckling under uppväxten.