Daglig verksamhet

Inloggning till konferensen för deltagare på distans

Calle har en 16 år lång erfarenhet av arbete inom daglig verksamhet. Idag arbetar han som verksamhetsutvecklare och specialist inom hemmasittarproblematik. Under konferensen är det Calle som guidar oss mellan programpunkterna och leder diskussionerna.

Alltför många människor lever i någon form av isolering, ofta kallas de för ”hemmasittare”. Dessa personer återfinns i hela samhället, och såklart även hos de som har rätt till daglig verksamhet. Under denna föreläsning berättar Calle och Linda om deras arbetssätt ”Vägen ut”, hur de gör för att möta personer som befinner sig i isolering samt hur de skapar en passande verksamhet för dem.

• Hur kan en verksamhet som är tillräckligt lockande se ut?
• Vilka förutsättningar behövs för att kunna möta en person som inte kommer till sin dagliga verksamhet?
• Hur gör vi för att skapa och bibehålla relation med en person som inte kan komma till oss?

Hur vet vi att vi har kommunicerat så att deltagaren verkligen förstår innehållet, fått tid att bearbeta informationen och fått utrymme för att ställa följdfrågor?

Ibland tror vi att vi kommunicerar med en deltagare, men i själva verket har vi bara informerat deltagaren om något vi ska göra. Det är lätt att tänka att vi har kommunicerat riktigt om deltagaren har nickat eller sagt ja men är det verkligen tillräckligt?

När kommunikation och samspel fungerar så ökar möjligheten till att deltagaren ska känna att arbetsplatsen är begriplig, hanterbar och meningsfull. Stressen sänks och möjlighet till utveckling och lärande ökar. Under den här föreläsningen berättar Annelie hur vi kan nå dit.

• Kommunikationens 3 delar och dess användning 
• Att arbeta med visuellt stöd för deltagare med och utan tal
• Hur kan AKK användas inom daglig verksamhet?
• Så får ni en välfungerande samverkan mellan personal och närstående

Vi vill bidra är en modell för personer med flera stora funktionsnedsättningar och som har personlig assistans, att kunna delta i arbetslivet. Det är ett komplement till daglig verksamhet. Deltagarna i Vi vill bidra vill och gör en insats, i stället för att få en insats. Verksamhetsledare Anna Karlsson berättar om modellen tillsammans med deltagare Ida Spånberg. Verksamheten drivs i en ideell förening och arbetar i samverkan med kommuner. 

• Hur startades Vi vill bidra, och varför?
• Så ser verksamheten ut i praktiken
• Vikten av att tillhöra och ha arbetskamrater

Hur får vi unga vidare ut i arbetsmarknaden eller utbildning? Hur gör vi arbetsgivare det möjligt att låta personer med NPF diagnoser att komma vidare från daglig verksamhet?

Lyssna till när Angelica och Agneta delar med sig av vilka verktyg och metoder som de anser krävs för att skapa en meningsfull och utvecklande daglig verksamhet. Samt vilka förutsättningar både ledare och medarbetare har behov av för att kunna hjälpa deltagare ytterligare ett steg på vägen mot arbete eller studier.

• Styrkebaserat arbete
• Stöd på vägen ut på arbetsmarknaden 
• Hollywood Hills som DV och möjliggörare
• Från deltagare till personal

Precis som alla andra behöver personer med IF och autism både fysisk aktivitet och intellektuell stimulans. En hälsobefrämjande daglig verksamhet erbjuder ett sammanhang där dessa behov kan tillgodoses med individuell anpassning.

• Intellektuell funktionsnedsättning respektive autism och psykisk hälsa
• Meningsfull sysselsättning är en förutsättning för psykisk hälsa
• Livslångt lärande – ett projekt som permanentats

Hjälpmedelsrekonden som är en del av den dagliga verksamheten i Östersunds kommun tilldelades 2023 kommunens kvalitetspris på grund av deras framgångsrika arbete med smarta digitala lösningar i verksamheten. Under detta pass får du höra mer om hur verksamheten sparat pengar, blivit effektivare samt hur det har fått deltagarna att växa genom att de blivit mer delaktiga och kan arbeta självständigt. 

• Så kan deltagarna arbeta självständigt
• Hur direktkontakt med kunderna ökar delaktighet och gemenskap
• Hur vi arbetar utifrån ett hållbarhetsperspektiv – socialt och ekonomiskt
• Så har vi minskat nyförskrivningen av hjälpmedel
• Erfarenheter och reflektioner från arbetet

Den fysiska miljön är en stor del av arbetsmiljön, både för deltagare och personal. Inom daglig verksamhet behövs en miljö som sänker stress och samtidigt stimulerar. Samt en miljö som ger möjlighet till återhämtning och till att utveckla kommunikation och samspel.

Under detta pass kommer Annelie prata om varför och hur vi behöver anpassa miljön för deltagare med perceptionssvårigheter (intrycksallergi), deltagare med mycket oro och de med olika fysiska stödbehov.

• Kostnadseffektiva lösningar att tillämpa direkt i verksamheten
• Hur skapas perceptuell tillgänglighet?
• Hur kan man intryckssanera bort onödiga intryck?
• Trygghet och säkerhet i den fysiska miljön för både deltagare och personal

Under pandemin stängde många kommuner den dagliga verksamheten medan andra försökte hitta digitala lösningar för att kunna hålla igång en verksamhet. En digitalisering som hos vissa fortsatt och hos vissa minskat. Kristina Engvall driver ett forskningsprojekt som undersöker vilka erfarenheter vi kan dra av den digitala omställningen där de följt fem dagliga verksamheter sedan 2020.

• Hur kan en digital daglig verksamhet se ut?
• Vilket stöd kan deltagaren behöva?
• Hur upplever deltagare, personal och chefer den digitala verksamheten?
• Vilka utmaningar och möjligheter har vi sett i forskningsstudien?

Hur skapar vi en modig verksamhet där kvalitetsarbetet står i dialog med deltagarna?

Genom ett tillitsbaserat ledarskap och en tro på medarbetares kompetens skapar de på DV127 möjligheter till ett levande kvalitetsarbete där kommunikationen med våra deltagare står i fokus. På DV127 arbetar de utifrån en gemensam arbetsmetod som bygger på rätten till kommunikation, tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. De arbetar personcentrerat med självbestämmande och delaktighet i centrum.

Under detta pass delar Sandra, Mira och Moa med oss av tankar och metoder för att skapa en daglig verksamhet där deltagaren har goda kommunikativa förutsättningar och äger sin insats.

• Kvalitetsutveckling genom tillitsbaserat ledarskap
• Gemensam och tydlig arbetsmetod
• Rätten till kommunikation
• Reflektioner och framtidsplaner