Från muskulärt behandlingsfokus till fokus på hjärnan
26 januari 2022
Vill du utveckla det sätt du du tänker kring och arbetar med spasticitet efter stroke?
På konferensen Optimerad strokerehabilitering den 29-30 mars kan du lyssna till en föreläsning om spasticitet, nya kunskaper och nytänkande. Du kan också vara med på en workshop med praktiska övningar, diskussioner och frågeställningar. Föreläsare och workshopledare är av Gunilla Elmgren Frykberg och Eva Lilliecreutz.
Vill du veta mera redan nu?
Läs intervjun!
- Hej Gunilla och Eva, på konferensen kommer ni att lära oss mer om spasticitet efter stroke. Vad är det senaste man lärt om spasticitet och hur den kan behandlas och kontrolleras?
Det är just det – förståelsen för vad spasticitet är, dvs mekanismerna bakom att spasticitet framträder efter stroke, har inte förändrats så mycket under de senaste decennierna. Definitionen av begreppet har utvidgats en del från Lance’s definition år 1980 till Pandyan’s definition år 2005, men är i princip densamma. Det vi föreslår är ett nytänkande kring begreppet spasticitet där behandlingsfokus förflyttas från att vara muskulärt till att vara ett fokus på själva hjärnan. Detta nytänkande om vad spasticitet skulle kunna vara innebär möjligheter för oss rehab-personal att tidigt i processen efter stroke stödja patienterna att hantera utmaningen med ökad spänning i vissa muskler.
- Ni kommer tala om och praktiskt visa ett förändrat arbetssätt när det gäller spasticitet efter stroke. Vad är det vi får lära oss?
Vi kommer att berätta om tre viktiga verktyg, som vi har ständigt tillgängliga, som kan användas i behandlingen/träningen. Ni kommer att få prova övningar i olika positioner som exempel på hur verktygen kan användas för att påverka graden av spänning i musklerna och även upplevelsen av trygghet i kroppen. Många av övningarna inkluderar hela kroppen och utförs i s.k. closed-chain dvs fråntryck sker mot understödsytan via olika kroppsdelar t ex via armbåge eller handlov. Man behöver hela tiden observera HUR patienten/personen rör sig för att kunna individanpassa träningen. 
- Många av deltagarna kommer att vara med på distans, hemifrån eller från arbetsplatsen.
Kan man vara med på workshopens praktiska övningar ändå och vad ska man, i så fall, förbereda?
Det blir spännande att testa denna variant av hybrid-workshop!
Ja, man bör kunna vara med på workshopens praktiska övningar ändå. Vi planerar att
visa några filmer för att förtydliga hur träningsmodellen fungerar i praktiken. För att i sin
egen kropp kunna uppleva övningarna är det bra om man kan vara på golvet, gärna på en mjuk matta. Har man en yoga-matta är det förstås utmärkt! Att kunna sitta på en bänk eller ha tre stolar bredvid sig är också bra så att det ges möjlighet att luta åt sidorna och att trycka ifrån med armbågar respektive handlovar. För att kunna uppleva och i kroppen känna hur det är att ha en halvsidig förlamning är det bra om ni har en platta/tjock bok som skulle kunna efterlikna ett fotstöd på en rullstol. Om ni har något som ni kan knyta upp armen i som skulle kunna likna en slynga vore också bra. Ha gärna bekväma kläder som ni kan röra er relativt fritt i.
- Vad ser ni själva mest fram emot med konferensen Optimerad strokerehabilitering?
Att bli uppdaterad om det senaste inom stroke-rehabilitering och få diskutera detta med rehab-personal från olika delar av Sverige. Tillsammans, och förstås också tillsammans med personer som drabbats av stroke, kan vi förändra och förbättra rehabiliteringen. Ett viktigt område är hur vi kan stödja de som drabbas av stroke att ta alltmer ansvar för sin egen rehabilitering, s k empowerment. Detta bl a hoppas vi kommer att diskuteras.
Gunilla Elmgren Frykberg, specialistfysioterapeut och klinisk forskare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala
Eva Lilliecreutz, leg. fysioterapeut, specialist inom neurologi, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
Vi tackar för intervjun och ser fram emot att höra mera på konferensen Optimerad strokerehabilitering!