Optimerad strokerehabilitering

Detta pass fokuserar på forskningen om synpåverkan efter stroke och andra hjärnskador samt effekterna av individanpassad synträning i vardagen. Stinas arbete knyter samman forskning och klinisk bedömning, medan hennes kollegor står för själva synrehabiliteringen.

• Vanliga symtom och konsekvenser av synpåverkan.
• Resultat från forskning om synrehabilitering och pågående studier.
• Kliniska metoder för synfunktionsbedömning – med möjlighet att en arbetsterapeut visar övningar.
• Förutsättningar för implementering och framtida utveckling.

Många inom vården efterfrågar bättre insikt i hur logopeder arbetar med strokepatienter – från sjukhus, övergången till öppenvård och primärvård – till vardagslivet. Forskning och riktlinjer visar hur rehabilitering av språk och talsvårigheter kan göras och vilka hinder och möjligheter som finns.

• Vad gör logopeder för strokepatienter?

Bedömning, behandling och kompenserande åtgärder vid kommunikationssvårigheter (afasi, talapraxi, dysartri) och sväljning (dysfagi).

• Intensiv rehabilitering: evidens och praktik

Beskrivning av program för intensiv rehabilitering av språk- och tal: individuellt, i grupp, med anhörigasamt datorbaserad träning.

• Vad händer efter sjukhuset/vid övergång till öppenvård och primärvård?

Hur fortsätter stödet? Kommunikation mellan logoped, vårdcentral och anhöriga. Hur undviker man glapp i vårdkedjan? Hur länge behövs resurser?

• Logopeders behov och förutsättningar

Vilka resurser, kompetens, utbildning, organisatoriskt stöd och samverkan krävs för att göra arbetet effektivt och hållbart?

Efter en stroke kan många uppleva sig mindre aktiva och mer isolerade, vilket påverkar återhämtning och livskvalitet. Genom en internetbaserad self-management intervention i arbetsterapi, utvecklad utifrån forskning, ges patienter stöd att hitta strategier för att nå ett aktivt vardagsliv under nya förutsättningar. Programmet är idag tillgängligt via 1177 i Norrbotten och testas nu även för andra klientgrupper inom primärvården.

• Presentation av interventionen, dess upplägg och innehåll: Sju moduler med filmer, reflektionsuppgifter samt stöd och återkoppling av arbetsterapeut via 1177 och digitala videomöten.
• Erfarenheter från genomförbarhetsstudier med klienter, arbetsterapeuter och chefer inom strokerehabilitering.
• Hur kan vi inom rehabilitering stödja klienter och använda våra resurser på nya sätt genom att ta till vara digitaliseringens potential.
• Framtida utveckling: från stroke till bredare målgrupper som smärtproblematik och psykisk ohälsa, samt möjligheter med internetbaserade stöd- och behandlingsplattformar

Mer information om passets innehåll kommer inom kort!

Unga personer som drabbas av stroke har ofta andra behov och utmaningar än äldre – debuterar mitt i livet med yrkesroll, familj och sociala krav. I detta pass belyses hur teamarbete kan organiseras och vilka hinder som finns – både från professionellt och patientens perspektiv. Fall och intervjuer presenteras ur arbetsterapeutisk optik, med Emma Karlsson som medförfattare och medverkande.

• Då och då ställs särskilda krav på teamstruktur i tidiga skeden – vilka principer passar yngre
• Patientens berättelse: hur upplevdes rehabiliteringen – möjligheter, frustrationer och delaktighet
• Fallseminarium: hur planerar arbetsterapeuten insatser i teamet för unga med komplexa behov
• Kognitionens betydelse för rehabiliteringen

Hur kan vi ta hand om vår hjärna på samma sätt som vi gör med kroppen? Gabriella delar med sig av kunskap om hur vi stärker hjärnan efter stroke och hur vi förebygger ohälsa genom att skapa hållbara vanor.

• Vad hjärnan mår bra av – grundläggande byggstenar för återhämtning.
• Strategier för att boosta hjärnan efter stroke.
• Hur vi kan arbeta mer förebyggande med hjärnhälsa i vardag och rehabilitering
• Tankar ur Gabriellas kommande bok Självmedicinera din hjärna.

Post-stroke fatigue (PSF) påverkar många strokepatienter långsiktigt, även när motoriken har förbättrats. I detta pass får deltagarna konkreta verktyg för att bedöma, planera och följa upp interventioner vid PSF, med särskilt fokus på fysisk träning, aktivitetsdosering och deltagarens perspektiv. Vi delar erfarenheter och fall.

• Praktisk screening och bedömning av PSF i klinisk vardag
• Design av interventioner med fysisk träning, aktivitetsdos och återhämtning
• Gruppdiskussion:

- Hur ser klinisk praxis ut idag för personer med post-stroke fatigue?
- Hur kan vi stödja personer med post-stroke fatigue?

Mer information kommer!