Surfplatta, VR-glasögon och TV-spel - kan det vara en del i strokerehabiliteringen?

Hur kan man använda ny teknik, som vi kanske främst förknippar med spel, lek och fritid, vid rehabilitering av stroke och andra förvärvade neurologiska skador? Birgitta Johansson arbetar som arbetsterapeut vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid Danderyds sjukhus och använder just den nya tekniken som ett komplement till sedvanlig arbetsterapi.

Birgitta kommer till konferensen Optimerad strokerehabilitering den 29-30 mars för att tala om sina erfarenheter och ge råd till den som vill utveckla och komplettera sin egen verksamhet med digitala verktyg.

Vi är nyfikna och undrar redan nu hur det kan fungera. Därför ställde vi några frågor till Birgitta. Här kan du läsa intervjun:

• Vilken typ av teknik använder ni i rehabiliteringen?

Vi har en stor 65” surfplatta, VR glasögon, HoloLens glasögon, dator med 3D-skärm och tillhörande glasögon, robotpenna med haptik för att styra det som händer på 3D skärmen. Vi har även vanliga TV-spel – Wii, PlayStation och Xbox med Kinekt.

• Hur länge har ni använt tekniken på det här sättet?

Själva behandlingsrummet CogTech har vi använt i full styrka sedan mars 2020. Men en del av den teknik som finns i rummet har vi använt länge och jag själv har använt en del av metoderna sen 20 år tillbaka. Sedan har vi ju inom kliniken även vissa datorbaserade träningsprogram som vi använt under en längre tid.

• Är det främst yngre patienter som uppskattar metoden?

Nej då, det uppskattas av många åldrar. En del av metoderna är det kanske första gången man provar, oavsett om man är 18 eller 81.

• Vilka funktioner kan man träna på med ny teknik??

Det gäller att veta vilka funktioner man vill träna skulle jag säga. För att sedan veta vilken typ av teknik man kan använda. Uppmärksamhet, uthållighet, balans, ögonmotorik, problemlösning, exekutiva förmågor och tempo är väl några av funktionerna man tränar. Men även möjligheten till kommunikation ökar.

Det är lite likt hantverket som vi arbetsterapeuter har vår historia i, att veta vilken typ av aktivitet man använder till det man vill observera, träna eller hjälpa till att få ett sammanhang av vardagen på.

• Har du sett att patienterna får ökad uthållighet i och med att det är mer lustfyllt?

Absolut! Toppen att använda metoderna och tekniken som en distraktion, vare sig det gäller smärta, trötthet eller motiverande aktivitet. För vi vet ju att det krävs intensiva och repetitiva aktiviteter för att förbättra förmågor, oavsett om dom är kognitiva eller motoriska. 

• Är du själv mer teknikintresserad än andra kollegor?

Det är möjligt. 😊 Men de flesta är positiva till utvecklingen och ser potentialen. Vi använder ju vissa datorbaserade träningsprogram redan idag på ett systematiskt sätt.

Jag sålde speldatorer redan i mitten av 80-talet. Så jag var i den svängen innan jag blev arbetsterapeut. Har alltid gillat teknik och ju mer lampor och knappar som blinkar och låter, desto bättre.

• Använder du den här tekniken även på fritiden?

Till viss del. Jag har ju fördelen att få använda det jag tycker mest om på jobbet, så på fritiden kanske jag gör andra saker. Jag är egentligen en ganska gammalmodig arbetsterapeut som även gillar skapande aktiviteter med händerna.

Och jag tycker ju att det jag gör om dagarna är ett hantverk. Att veta vilken funktion man tränar/bedömer och på vilket sätt man kan göra det roligare, mer spännande och samtidigt intensivt och repetitivt.

• Vilken evidens finns för den här typen av metoder i strokerehabiliteringen??

Det finns en del men behövs mycket mer. Mycket är relaterat till fysioterapi/motorik.

När det gäller VR glasögon är det mesta evidensen kopplad till motorik, men vi kommer att under nästa år ha möjlighet att forska på VR och kognition i CogTech.

Av annan utrustning vi har i CogTech som det finns forskning och evidens på är smarta glasögon, Hololens, då den utrustning och programvara vi använder där är utformad för specifik träning av kognitiva förmågor. Även där fortsätter forskningen kring resultat.  Samma gäller 3D dator och robotik, där är forskningen dock är avslutad och visar på goda resultat.

Vi behöver definitivt mer forskning kring hur den här typen av träning förbättrar kognitiva funktioner så att överförbarheten till aktiviteter i vardagen fungerar bättre.

Problemet med att använda vanliga appar eller program är att dessa ofta inte håller i längden. Att de inte uppdateras eller till och med försvinner. Därför måste man när man använder dessa ”vanliga” utrustningar och program/appar veta vilken typ av träning/strategier finns evidens för när det gäller kognitiva svårigheter, ex vis neglekt? Att då veta att den typ av träning som gett högst evidensvärde är – avsökningsteknik, fyrtornsstrategi, ankarlinje och sedan hitta vad för typ av spel eller program som man använda till dessa övningar/strategier på bästa sätt.

Återigen.. på det sättet som vi tidigare använde hantverkstekniker för att träna funktioner, både kognitiva och motoriska.

• Om man är intresserad av att prova den nya tekniken tillsammans med sina patienter, hur kan man börja om man ännu inte har tillgång till all teknik?

Sätta sig ner och inventera intresset i sin grupp. Är någon lite mer intresserad än de andra? Det tar tid att hitta programvaror oavsett om man ska ha dom på en padda, dator eller VR glasögon.

Kanske det viktigaste: att använda sina kunskaper gällande kognition och motorik. Vad klarar patienterna av? Är det för mycket grafik? Går det för fort? Är det skalbart nog? Musik eller inte? Är det för barnsligt?

Att vara försiktig, inte sätta någon i VR glasögon och åka berg-och-dalbana det första man gör bara för att det är spännande och -inte minst - att kunna förklara för patient/brukare vad man faktiskt tränar.

 

Vi ser fram emot att höra mera på konferensen Optimerad strokerehabilitering och hälsar Birgitta välkommen som talare!

 

 

 

 

 

 

Birgitta Johansson, leg. arbetsterapeut, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler artiklar från SIFU: