Se till att veta lika mycket som patienten! - Att vägleda och bemöta den googlande patienten

Krister Inde är synpedagog och hedersdoktor vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Han har arbetat inom synrehabilitering under många år och är numera konsult och föreläsare. Krister kommer att medverka på konferensen Ögonsjukvård. Hans föreläsning och ämne är högaktuellt och efterfrågat av många. Krister kommer att tala om den moderna googlande patienten som kommer till sjukvården förberedd och påläst. Hur kan vi bemöta dessa patienter – och – vad är det egentligen för information man hittar ute på nätet?

Hej Krister, Vi är glada att välkomna dig till konferensen Ögonsjukvård den 21-21 september.

• Du är synpedagog. Vad gör man i den rollen?

En synpedagog jobbar på syncentralen och lär patienten att använda sin syn, även om den är nedsatt utifrån de metoder som optometrisk rehabilitering och synträning beskriver. Men man försöker också lära patienten att förhålla sig till sin synnedsättning mentalt och praktiskt. Att se dåligt men må bra och använda hjälpmedel och bli så självständig som möjligt. När man inte har användbar syn får man ta till kompensatoriska tekniker, i första hand tal i from av ljudböcker och syntetiskt tal i telefonen eller datorn. Synpedagogen är beroende av ett bra samarbete med ögonläkare och optiker och andra medarbetare för att kunna genomföra en rehabplan i nära samarbete med patienten.

• På konferensen ska du tala om den googlande patienten. Finns det några fördelar med att patienten själv har hittat information på nätet?

Ja, många. Numera kan man ju läsa sin journal (kanske med stöd av en seende person) och sedan försöka tolka vad som står där vad gäller orsak och synförmåga i förhållande till den föreslagna behandlingen. Då vet man ju vad man ska fråga efter när man träffar ögonläkaren och ögonsköterskan. Om man vet varför man ser dåligt och hur mycket man ser, då kan man snabbare lära känna sig själv och bearbeta det som hänt. Man kan läsa igen och kontrollera var man kan få en second opinion och se var den aktuella forskningen bedrivs om glaukom eller laserbehandling av näthinnan. Då måste också vårdpersonalen se till att man vet lika mycket som patienten!

• Vilka nackdelar eller faror kan man tänka sig?

Om man har en progredierande sjukdom kan man googla och kanske tro att man kommer att bli blind i morgon och inte kunna fråga någon kunnig i närheten. Man kan tro att man blir blind fort av glaukom och tro att man ska förhålla sig till det direkt, vilket ju inte är rekommendera. Man ska förhålla sig till den syn man har idag och hur det blir senare – det är då det. Men det är inte så lätt när rädslan kommer. Samma sak med bipacksedlar som innehåller en massa fakta som är svårt att förhålla sig till utan sakkunskap. Men fördelarna av att få mycket kunskap är att föredra jämfört med oro och rädsla. Om oron kommer, då är det bra att kunna ringa till ”ögon” och få svar fort.

• Har du något exempel där patienten hittat information på nätet som påverkat behandlingen eller sjukdomsförloppet på ett avgörande sätt (positivt eller negativt)?

Många frågor som man hittar svaren på på nätet gör ju att ögonsjukvården inte behöver lägga tid på de basala frågorna om hur ögat är uppbyggt, var näthinnan sitter i förhållande till hornhinnan och så vidare.  Man vet var felet sitter i det egna ögat många gånger genom att läsa min bok ”Lilla boken om synen”. Den sålde i mer än 14 500 exemplar, vilket betyder att dagens patienter kräver eller vill ha svar. Det positiva är att man då kan förhålla sig till det som hänt och bearbeta det mentalt, vilket är svårt att hinna under ett kort läkarbesök. Det är också viktigt för ”compliance”, att följa ordinationer och träningsprogram via 1177.se och Socialstyrelsens riktlinjer med flera källor.

• Är det någon typ av hemsidor och information, som du brukar rekommendera till de patienter som vill läsa mer på egen hand?

Patientorganisationerna har ofta bra information som skrivits i samarbete med kunniga ögonläkare liksom förstås 1177.se och FASS. De tidskrifter som trycks går också att nå som pdf i efterhand. Ett exempel är Glaukomförbundets tidning ÖGONTRYCKET, där det alltid finns sidor som heter ”Fråga doktorn”. Synskadades Riksförbund har Synlinjen och Synpodden som finns där poddar finns. Det jag varit med om att ta fram handlar om LHON, en ovanlig ärftlig sjukdom som påverkar synen. Att som nydiagnostiserad få tillgång till Facebook-grupper, hemsidor och därmed andra i samma situation gör att man inte känner sig ensam. Kompisarna finns på webben oavsett var man bor liksom de digitala doktorerna. Vi lever i en ny värld där man kan hämta kunskap från hela världen även om man bor i Finspång.  

Tack Krister för att du delar med dig av dina kunskaper och erfarenheter!
Vi ser fram emot att höra mer på konferensen Ögonsjukvård den 20-21 september!

 

 

Krister Inde
Synpedagog, Indenova

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler artiklar från SIFU: