Psykisk ohälsa hos barn och unga

Inloggning till konferensen för deltagare på distans

Varför verkar alla andra må så bra? Är det fel på mig? Varför känns det så konstigt i kroppen? Är det ångest? Vad är ens ångest?

Frågorna kan vara många hos våra barn och unga. Hur gör vi för att stötta dem att förstå och handskas med känslor? Så att de vet när de eventuellt ska söka hjälp och vad som faktiskt är en del av livet, att vara människa.

• Känslor – vad är det egentligen?
• Hur arbetar vi förebyggande?
• Känslans ABC – känslor på schemat
• Självmedkänsla
• Trygga vuxna, trygga barn – du gör skillnad

När Anneli tillträdde som chef för BUP i Region Uppsala hade verksamheten brottats med svårigheter under flera år och det var ett lågt förtroende för verksamheten både internt och externt. En förändring behövde ske. Under passet berättar Anneli om hur de har gått till väga för att vända verksamheten och några av de nyckelfaktorer som varit framgångsrika för henne i nuvarande och tidigare ledarskap.

• En verksamhet i behov av förändring
• Nyckelfaktorer vid förändringsarbete
• Vikten av transparens och delaktighet

Narkotikautredningen SOU 23:62 har som titel "Vi kan bättre" och har ett fokus på en kunskapsbaserad narkotikapolitik. Under föreläsningen får du aktuell kunskap och förklaringar till utredningens förslag som berör unga och det förebyggande arbetet. Du får konkreta exempel på hur du kan utveckla samordning för tidig upptäckt och behandling. Du får även tips på hur du på bästa sätt kan nyttja föräldraskapsstödet.

• Aktuell kunskap om preparat och dess konsekvenser för fysisk och psykisk hälsa
• Tidigt samordnade insatser och föräldraskapsstöd
• Metoder och verktyg för upptäckt, stöd och behandling

MiniMaria Motala är en samverkansorganisation mellan Motala kommun och Region Östergötland som startade 2014. Verksamhetens uppdrag är att förebygga och behandla skadeverkningar av droger, alkohol samt spel om pengar hos ungdomar och unga vuxna till och med 25 år.

Under passet berättar Kristian och Herman om hur de arbetar ur ett ungdomsperspektiv och hur det styr utformningen av verksamheten, metoder och kompetens hos medarbetarna. De kommer lyfta erfarenheter kring samsjuklighet och sambehandling av exempelvis psykisk ohälsa och skadligt bruk eller kriminalitet. De kommer även dela med sig av samverkansorganisationens styrkor och utmaningar i samband med praktiska exempel från sin vardag.

• Ungdomsperspektivet
• Samsjuklighet - skadligt bruk och psykisk ohälsa
• Lyckad samverkan internt och externt
• Praktiska exempel från verksamheten

Idag står fler än 24 000 barn och unga i kö till BUP, flera har köat i månader, ibland rent av år. Fridas dotter Tilda var en av dem.

Under det här passet berättar Frida om den absolut viktigaste resan hon och hennes familj har gjort. En fruktansvärd tid för deras familj, men också en tid som allt för många familjer känner igen sig i. Hon berättar öppet och modigt om vad som kan hända när en tonåring mår fruktansvärt dåligt psykiskt och det inte finns hjälp att få samt om föräldrar som kämpar men som inte når fram.

Frida delar med sig av det allra svåraste, mörkaste stunderna om liv och död men också vägen ut och en berättelse om kärlek, ork och hopp.

• Verktyg som kan rädda liv
• Den nakna sanningen om psykisk ohälsa
• En blandning av fakta och egna erfarenheter
• Styrka och mod – det finns hopp

Hur uppfattar barn symptom på adhd? Vilka hanteringsstrategier tillämpar barnen? vilka olika samband finns det mellan känsla och handling?

Under den här föreläsningen delar Noam med sig om hur barn med adhd uppfattar och hanterar sina symptom i olika sammanhang. Hon lyfter barnens perspektiv och vikten av deras inkludering i behandlingen. Hon tar även upp praktiska exempel för att enklare förstå sambanden.

• Vikten av att inkludera barnens perspektiv i åtgärdsprogram och behandling
• Hur barn med adhd uppfattar orsaken till symptomen
• Olika hanteringsstrategier och hur de används
• Sambandet mellan uppfattningar, hanteringsstrategier och psykologisk stress

De missas och de missförstås tidigt i livet. De får inte rätt bemötande i förskolan, inte rätt stöd och förståelse i skolan. Ibland får de en NPF-diagnos. Ibland stämmer den, men hjälper inte hela vägen. Ångest, depression och annan psykisk ohälsa följer av stress, påfrestningar och alla misslyckanden, och inte heller i psykiatrin får de rätt stöd. Detta är barnen och ungdomarna i den intellektuella gråzonen, de med så kallad Borderline Intellectual Functioning (BIF) eller svag teoretisk begåvning.

Under den här föreläsningen ger Christine en uppdatering av den senaste forskningen kring hur den här gruppen av barn och unga fungerar igenom livet och vilka utmaningar som kan förekomma. Hon går även igenom viktig kunskap om hur vi kan se, utreda och föra svag teoretisk begåvning på tal, samt inte minst ger flera konkreta råd kring bemötande, anpassningar och insatser.

• Synen på intellektuell förmåga i relation till skolans och samhällets krav idag
• BIF i småbarnsåren – anknytning, föräldraskap och i förskolan
• BIF i skolan – att se, våga föra på tal, förstå och anpassa
• BIF inom psykiatrin – vikten av utredning för allians och anpassad behandling

UMO.se lanserades 2008 och drivs på uppdrag av Sveriges regioner och kommuner som ett komplement till fysiska ungdomsmottagningar och har idag cirka 600 000 besök i månaden. UMO.se och SKR:s enhet för psykiatri och folkhälsa har fått ett uppdrag att stärka ungdomars kunskap om psykisk häls. Att ungdomar efterfrågar kunskap om psykisk hälsa och därtill var, när och hur man söker hjälp återkommer i rapporter och kartläggningar. Att behoven likväl efterfrågan är stor är kartlagd, nu handlar det om att bli konkreta och att göra det effektivt tillsammans.

Lyssna till när Åsa och Louise berättar om arbetet för att stärka ungdomars kunskap om psykisk hälsa.

• Vad är hälsolitteracitet?
• Hur önskar unga få sin kunskap om psykisk hälsa?
• Hur kan vi gemensamt möta ungas önskemål och behov?

Att de ungas psykiska ohälsa ökar är tydligt för de som arbetar i skolan. De möter dagligen barn och unga som lider av psykisk ohälsa och som uttrycker känslor av ensamhet, depression, oro, stress, ångest och utanförskap. Många sover dåligt, lever osunt och kommer till skolan utmattade och nedstämda. En bakomliggande faktor är den ökade skärmtiden med sociala medier som är tillgängliga dygnet runt, det eviga scrollandet och de häftiga dataspel som fångar deras uppmärksamhet och också ofta bidrar till skeva skönhetsideal, orealistiska krav och jämförelser som påverkar självbilden negativt.

Under detta pass berättar Malin om hur psykisk hälsa har fått en plats i elevernas schema på Gylle skola. Hon berättar om hur hon guidar eleverna till att bli medvetna om sin omgivning, hur de kan påverka vilka distraktioner som når dem och hur de kan arbeta med sitt eget mående.

• Ungas psykiska ohälsa ur ett skolperspektiv
• Bakomliggande faktorer
• Undervisning i psykisk hälsa

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har ingått en ny överenskommelse med regeringen om psykisk hälsa och suicidprevention. Hör SKR beskriva hur överenskommelsen ska kunna stärka kommuners och regioners arbete med psykisk hälsa och möjliggöra ett stärkt barnrättsperspektiv.

• Vad innebär överenskommelsen?
• Vilka effekter och förändringar som förväntas
• Mål och visioner med barnrättsperspektivet