LSS-dagarna

Agneta är utbildad sjuksköterska, handledare och steg 1 KBT med över 35 års erfarenhet från beroendevård, psykiatri, socialtjänst, LSS, äldreomsorg och idéburen verksamhet. Hon utbildar och föreläser inom beroende, funktionsnedsättningar, samsjuklighet och våld i nära relationer, ofta tillsammans med egenerfarna. Under konferensen är det Agneta som guidar oss mellan programpunkterna och leder diskussionerna.

Att arbeta inom LSS kan vara kognitivt och känslomässigt påfrestande på olika sätt. Ofta uppstår utmaningar i det mellanmänskliga mötet, så som svåra etiska frågor och behovet att snabbt anpassa sig till varje individs unika behov.

Kristina och Ulrica delar med sig av sina erfarenheter kring vägledd kartläggning och hur det kan förbättra förutsättningarna för medarbetare att lyckas med sitt arbete. De lyfter även hur det bidrar till indirekt kompetensutveckling, vilket förbättrar arbetsmiljön och höjer kvaliteten på tjänsterna som erbjuds.

• Vad innebär vägledd kartläggning?
• Förståelse, förebyggande arbete och kvalitetssäkring
• Utmaningar och områden för kompetensutveckling
• Hur du skapar engagemang och motivation hos medarbetarna
• Utförande och förankrade framtidsvisioner i hela teamet

IF, särskilt i kombination med autism, ökar risken för psykisk sjukdom. De som ger stöd i vardagen behöver ha kunskap om såväl funktionsnedsättningen som sjukdomen.

Under det är passet går Lena igenom de vanligaste psykiska sjukdomarna som drabbar vuxna med IF eller autism. Hon lyfter frågor kring vardagslivet som många tar för givet och ger även tips på hur du som arbetar med personerna kan bidra till en bättre livskvalitet för dem. Du får ta del av både praktiska verktyg och exempel från verkligenheten som gör det enklare att tillämpa metoderna i din verksamhet.

• Några vanliga psykiska sjukdomar hos vuxna med IF/autism
• Hur påverkas vardagslivet?
• Att tänka på för den som ger stöd i vardagen
• Praktiska exempel och lärdomar

För att en person med LSS-insatser ska uppleva delaktighet behövs ofta olika former av stöd från och i omgivningen. Stödet behöver utformas utifrån individens förutsättningar, vara känt och tillämpas av alla i omgivningen. De ramar och resurser som finns – eller saknas – påverkar hur delaktig en individ kan vara.

• Delaktighet i ett brett perspektiv – hur ser ramarna ut?
• Inflytande, makt och möjligheten att påverka
• Vad säger brukarna själva? – praktiska exempel
• Conny berättar om sina erfarenheter
• Olika metoder för att öka möjligheterna till delaktighet

Att visualisera samtal ger en ökad möjlighet för dig som samtalspartner att nå fram, men det ger också en möjlighet för den du möter att uttrycka sig och bli mer delaktig i samtal. Under denna föreläsning kommer Anna och Maria visa olika sätt för att förbereda och genomföra samtal. De kommer dela med sig av flera metoder att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter på genom visuellt stöd.

• Kommunikation och rätten att förstå och uttrycka sin åsikt
• Samtal och visuella verktyg – hur du anpassar dig efter individen
• Praktiska exempel på visuella samtalsverktyg

Barbro fokuserar på forskning som bland annat innefattar hennes egna erfarenheter kring att försöka hjälpa personer med funktionsnedsättning att söka och få behålla LSS-insatser. Hon delar även med sig av sitt nya projekt, Den goda viljan, som fokuserar på att tillsammans med berörda medborgare och politiker i Uppsala stärka rättssäkerheten.

• Aktuell forskning – att söka och behålla insatser
• Egna erfarenheter och praktiska exempel
• Framtid och nytt projekt - Den goda viljan

Hur kan vi med hjälp av välfärdsteknik främja delaktighet, inflytande och självbestämmande för brukaren och samtidigt underlätta för personalen?

Under passet delar Anette med sig av hur digitala verksamhetsstöd kan bidra till ökad kvalitet och trygghet både för brukare och personal. Hon visar praktiskt och delar med sig av konkreta exempel tagna ur vardagssituationer som ofta uppstår.

• Hur du kan öka kvalitén och tryggheten samt minska stressen för både brukare och personal
• Att uppnå ökat självbestämmande, inflytande och delaktighet hos brukaren
• Hur digitala verktyg kan stärka professionaliteten hos personalen
• Praktiska exempel och lärdomar från Boet

Vissa juridiska frågeställningar är återkommande inom LSS och de vanligaste förekommande frågorna borde vara enkla att besvara, men så är inte alltid fallet. Under passet går Finn igenom och förklarar återkommande scenarion, kluriga frågeställningar och när du bör ta hjälp med det juridiska.

• Tidsbegränsade beslut kontra tillsvidarebeslut, återkallelseförbehåll och andra förbehåll
• Komplementinsats i form av ledsagarservice eller kontaktperson för den som har insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS
• Ändrad utformning av beslut om insats enligt LSS
• Korttidsvistelse för den som har personlig assistans

Vad säger de nya bestämmelserna och hur bör du tolka dem? Finn går igenom de största förändringarna, vilka punkter som är viktiga att vara uppmärksam på och hur du kan tillämpa de nya bestämmelserna i din verksamhet.

• Föräldraavdraget – från vilket samlat behov ska avdraget göras?
• Medicinsk övervakning (löpande stöd) – inte helt lätt att få tillgodoräkna sig
• Förebyggande stöd – att uppfylla frekvens- som konsekvensrekvisitet

Senare års forskning visar att inflammationsmarkörer i blod och ryggmärgsvätska kan tyda på att vissa psykiatriska sjukdomar kan ha orsakats av en inflammation i hjärnan. Under detta pass ger Susanne oss en genomgång av vad forskningen har påvisat och belyser skillnader och likheter mellan autism och OCD, och mellan schizofreni, PANS och DSRS.

• Vad som kännetecknar tvångssyndrom/OCD
• Ritualer som kännetecknar OCD respektive autism
• Vad kännetecknar DSRD – Down syndrome regression disorder?
• Vad kännetecknar PANS – pediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome?
• Inflammationssjukdomar kan drabba hjärnan

Under våren 2024 kom FN:s rekommendationer om vad Sverige behöver göra för att leva upp till Funktionsrättskonventionen. Lyssna till när Eva och Emelie på Riksförbundet FUB, problematiserar kring rekommendationen att avveckla ”befintliga institutioner” (artikel 19) och intentionerna med gruppbostad enligt LSS samt hur boendeformen har utvecklats.

• Vad säger FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning?
• Vad ser Riksförbundet FUB för kvalitetsbrister när det gäller dagens gruppbostäder?
• Vilka förbättringsåtgärder vill FUB se?