Klimatdeklarera byggnader - Vad innebär det?

Den 1 januari i år kom en ny lag, klimatdeklarationer för byggnader. Vad innebär den nya lagen, vilka byggnader rör det och vad innebär en eventuell sanktionsavgift?

 

Vi ställde några frågor till Per Andersson som är kursledare på SIFUs kurs Klimatdeklarationer för byggnader  Han har mer än 25 års erfarenhet i byggbranschen som bl.a. diplomerad fuktsakkunnig och arbetar som konsult inom hållbar utveckling - bygg, fastigheter och stadsutveckling. 

 

Vad är syftet med den nya lagen och vem påverkas?
Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Den nya lagen innebär att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som uppstår under byggskedet i en så kallad klimatdeklaration som ska registreras hos Boverket i Boverkets register för klimatdeklarationer.

Vilka byggnader är det som skall deklareras?
Nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 berörs. Det finns dock vissa undantag vad gäller skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration, t.ex. tillfälliga byggnader och byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 kvadratmeter.

Vad behöver jag som fackman förstå för att göra rätt tolkning av lagen och deklarationen?
De största utsläppen av växthusgaser från en byggnad ur ett livscykelperspektiv uppstår i produktskedet (råvaruutvinning och tillverkning) och från driftenergin när byggnadens används. Utsläppen från driftenergin begränsas i sin tur av energihushållningskraven i Boverkets byggregler (BBR). Däremot har det hittills inte funnits några regler som begränsar utsläppen av växthusgaser i byggskedet, och kravet på klimatdeklaration är ett första steg för att minska dessa utsläpp. I förlängningen kan detta bidra till att de totala utsläppen under byggnadens livscykel minskar.

Lagstiftningen innehåller i dagsläget inga gränsvärden eller krav på maximal tillåten klimatpåverkan, men genom att beräkna klimatpåverkan ökar byggherrens kunskap, vilket i sin tur gör det lättare att vidta åtgärder i byggprocessen som minskar klimatpåverkan. Gränsvärden kommer införas enligt Boverket, senast år 2027.

Vilken yrkesroll bär ansvaret för att en klimatdeklaration genomförs och vad krävs det för kunskaper?
Byggherren är den som är huvudansvarig för tillämpning av lagen, men alla inblandade i byggprocessen behöver känna till syftet och hur man kan minska klimatpåverkan från byggprocessens olika skeden. Detta är kunskap som är avgörande för om vi ska klara både globala och nationella miljö och klimatavtal och målsättningar.

Vilka fördelar får man genom att arbeta med klimatdeklarationer och minskad
klimatpåverkan under byggprocessen?
Det går redan i dag att minska klimatpåverkan vid uppförandet av byggnader, exempelvis genom att välja mer miljövänliga byggprodukter, byggmetoder och konstruktionslösningar. Klimatberäkningar och synliggörandet av beräkningarnas resultat i en deklaration ökar dessutom byggaktörernas kunskap, vilket förbättrar möjligheten att göra medvetna val som minskar klimatpåverkan. Det finns flera frivilliga system för miljöcertifiering och miljömärkning för byggnader på den svenska marknaden och från Europeiska kommissionen. Några av dessa har kriterier för utsläpp av växthusgaser vid uppförande av en byggnad, och en del byggaktörer genomför därför redan klimatberäkningar och livscykelanalyser.

Samtidigt ökar intresset för grön finansiering inom bygg- och fastighetssektorn, vilket ytterligare kommer öka behovet av kunskap och transparenta underlag om byggnaders klimatpåverkan.

Varför är det viktigt att hela branschen får kunskap om detta område och aktivt börjar jobba med minskad klimatpåverkan?
Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser i Sverige var cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2018, vilket motsvarar cirka en femtedel av landets klimatpåverkan. Ungefär en tredjedel av dessa utsläpp sker vid uppförandet av nya byggnader. Uppförandet av byggnader har alltså en betydande klimatpåverkan, och det krävs en snabbare omställning mot lägre utsläpp för att Sveriges klimatmål ska nås.

SIFUs kurser relaterade till ämnet Klimatdeklarationer för byggnader | Bygg och anläggning | Betong