"Vi behöver ett större perspektiv när vi jobbar mot anställning."

14 mars 2025
Inför konferensen Daglig verksamhet den 8-9 april har vi fått möjlighet att ställa några frågor till en av talarna, Gustav Richert. Under en föreläsning kommer Gustav att prata om hur daglig verksamhet kan öka sina möjligheter att möta deltagares intressen och öppna vägar till anställning. I intervjun berättar han bland annat om möjligheter och utmaningar med hållbara samarbeten med arbetsgivare och om framgångsrika metoder för att stödja personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla arbete. Ta del av Gustavs tankar och erfarenheter nedan!
Hej,
Många som arbetar inom daglig verksamhet vill öka sina möjligheter att möta deltagarnas olika intressen, men vittnar om svårigheter att etablera hållbara samarbeten med arbetsgivare. Vilka är de vanligaste hindren du stöter på, och vad krävs för att överkomma dem?
Att ta kontakt med arbetsgivare och sälja in sina deltagare är ofta ett problem för coacher. Ofta görs det för sällan och med för dåliga förberedelser inför kontakten. Det är viktigt med en medveten strategi och här är det övning som ger färdighet. Många av de coacher som jobbar med deltagare är otroligt bra på att möta deltagarnas behov och ge stöd till dem. Men när det kommer till kontakt med arbetsgivare blir det ofta en känsla av intressekonflikt. Ska man fokusera på deltagarens behov eller arbetsgivaren?
Jag anser att man behöver se till helheten. Om deltagaren vill befinna sig på en arbetsplats så behöver man ta hänsyn till arbetsgivaren och inkludera stöd till arbetsgivaren. För att deltagaren ska kunna få en hållbar och självständig roll på en arbetsplats behöver coachen successivt överföra ansvaret till arbetsgivaren. Samtidigt behöver arbetsgivaren få stöd och verktyg för att ta det ansvaret.
Har du några tips på hur man kan bli bättre på att lyfta deltagarnas kompetenser och skapa en positiv bild av deras anställningsmöjligheter hos arbetsgivare?
Metoden Supported Employment (SE) betonar vikten att jobba utifrån deltagarnas intressen och motivation. Det kombinerat med att identifiera deltagarens vision för jobbet och framtiden är en stark drivkraft och motivator för deltagaren. Till exempel att en deltagare vill ha ett jobb för att kunna tjäna pengar och på så sätt kunna flytta hemifrån och bli mer självständig. Det är en vision som arbetsgivare kan relatera till och på så sätt normaliseras deltagaren till en motiverad medarbetare och inte bara en praktikant med funktionsnedsättning.
Förstärkta studiebesök där deltagaren kan testa på att utföra arbetsuppgifter på arbetsplatsen är ett framgångskoncept. Arbetsgivaren får då en möjlighet att se vad deltagarna klarar av. Oftast ger det en mycket positiv bild av deltagaren och som bonuseffekt får deltagaren och coachen en större förståelse för vad arbetet innebär och vilket stöd som kan behövas.
Du arbetar bland annat med att utbilda i metoderna Supported Employment (SE) och Individual Placement and Support (IPS), som ofta lyfts fram som framgångsrika metoder för att stödja personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla arbete. Kan du ge ett exempel på där någon av metoderna har använts med särskilt goda resultat?
En mycket stor fördel med att jobba med Supported Employment (SE) inom daglig verksamhet är att coacherna ofta har en mycket stark relation till deltagarna och deras nätverk. Om den relationen används rätt kan det ge trygghet och stabilitet på framtida arbetsplatser.
Jag har sett hur detta kan göra stor skillnad i praktiken. Till exempel arbetade jag med en deltagare som hade omfattande stödbehov både fysiskt och relationsmässigt. Det gick trögt och min första strategi var att öka stödet. Det blev inte bättre och då testade vi att göra tvärtom. Mindre stöd, ökad tydlighet och stödet som gavs hade ett tydligt syfte att öka deltagarens självständighet. Då letade deltagaren själv upp en arbetsplats, tog kontakt och fick jobbet med mål om anställning. Jag gav fortfarande stöd i processen men bara när det efterfrågades och mer fokus på stöd till arbetsgivaren för att kunna ta över ansvaret för deltagaren. Deltagaren är nu anställd och berättar ofta hur han skaffade jobbet utan mig.
Är det något om metoderna som många inte känner till?
Metoderna har funnits i över 50 år och under den tiden hela tiden utvecklats utifrån nutida behov. Det gör att den alltid är aktuell och fungerar utifrån beprövad erfarenhet. Metoderna fungerar på alla som är motiverade att arbeta och om de nyttjas till fullo stärker de deltagarnas självständighet och delaktighet. Skulle jag bli arbetslös önskar jag hjälp utifrån Supported Employment modellen!
Ett vanligt missförstånd är att metoderna är skulle vara för tids- och personalkrävande. Jobbar man enligt metoderna blir arbetet mer tidseffektivt, samtidigt som deltagarna stärks i sin självständighet och delaktighet. När de blir mer självständiga minskar behovet av stöd från coacherna, vilket frigör tid för att hjälpa fler ut i arbete.
Vad hoppas du att deltagarna tar med sig från din föreläsning?
Ökad förståelse för rollen som coach. Förståelse för att vi kan både hjälpa och hämma deltagarnas utveckling beroende på hur medvetna vi är på hur vårt agerande påverkar deltagaren.
Tack Gustav, vi ser fram emot ditt pass på konferensen Daglig verksamhet 8-9 april 2025!
Gustav Richert, certifierad utbildare, Iris Hadar
Gustav har gedigen erfarenhet från arbete i olika branscher och en bakgrund som jobbcoach och enhetschef inom daglig verksamhet. Idag utbildar han i de olika metoderna som ryms under paraplymetoden Supported Employment, och utvecklar utbildningar utifrån aktuella behov på arbetsmarknaden.