Att återerövra livet efter en stroke – vikten av kognitiv rehabilitering

Att återerövra livet efter en stroke – vikten av kognitiv rehabilitering

När en stroke förändrar livet, kan kognitiv rehabilitering bli nyckeln till att skapa nya möjligheter och stärka både självinsikt och motivation. Genom att bygga förtroende, förstå patientens unika behov och våga prova nya metoder kan vårdpersonal bidra till att patienter hittar sina styrkor och tar steg mot en meningsfull vardag. Vi har fått chansen att ställa några korta frågor till en av talarna, Emma Karlsson, på årets konferens Optimerad strokerehabilitering där hon håller i ett av talarpassen med fokus på just kognitiv rehabilitering.

Hej Emma,

Berätta kort, hur kommer det sig att du började intressera dig för just den kognitiva rehabiliteringen?
När jag började jobba med strokepatienter blev jag snabbt nyfiken på kognition och ville lära mig mera då jag märkte hur viktigt det är att försöka kartlägga de kognitiva förmågorna för att göra det möjligt för personen att få rätt rehabinsatser. Detta inspirerar mig till att fortsätta jobba med kognition!

Du nämner att det är viktigt att medvetandegöra patienten. Hur kan man arbeta med att koppla medvetenhet till motivation utan att det känns som en "förlust" för patienten?
Att medvetandegöra sin patient handlar i grunden om att bygga upp en bra kontakt och att det finns en trygghet mellan patient och behandlare från början. Finns ett förtroende är det lättare att under träning ge information med syfte att göra personen mer medveten. I denna process skapas också motivation för patienten när de kan börja se sina styrkor och inte bara de förmågor som försämrats.

Finns det några vanliga rädslor eller missuppfattningar hos patienter när det gäller kognitiv rehabilitering?
Det kan vara känsligt att prata om att man har en kognitiv nedsättning. Själva ordet i sig kan skapa en rädsla och osäkerhet. "Kommer jag kunna leva som vanligt? Det är väl inget som är annorlunda med mig?" Det behövs tid att förstå och bearbeta. Förändringar i personligheten eller nedsatt omdöme och insikt är utmanande och kan skapa missförstånd mellan patient, anhöriga och teamet. Ibland är man inte heller redo för att börja prata om eller använda ett kognitivt hjälpmedel. Det är så individuellt hur personen påverkas av sin stroke och hur den ser på sig själv som person, vilka roller man har i livet och graden av aktivitetsnivå.

Kan du berätta om ett tillfälle i din karriär som varit särskilt inspirerande för dig när det gäller att hjälpa patienter med kognitiva utmaningar?
Det är svårt att välja ut ett specifikt tillfälle. Skulle vilja säga att varje gång jag träffar en patient som man når fram till och där jag känner att de har tagit till sig av vad man vill förmedla ger glädje och det inspirerar till fortsatt arbete.

Vilka råd skulle du ge till andra som arbetar med strokerehabilitering och som vill utveckla sitt arbete med de kognitiva delarna?
Ha tålamod och våga prova! Ibland finns ingen "rätt väg att gå", utan man måste våga testa och utgå därifrån vad som fungerade bra eller dåligt och göra upp en plan för hur man går vidare. Börja jobba med något som känns realistiskt och som patienten också känner sig motiverad inför. Finns inte motivationen måste man jobba vidare med att försöka medvetandegöra. Involvera anhöriga om de vill vara delaktiga då de känner patienten bäst och kan vara ett fint stöd i rehabiliteringen.

Vad hoppas du att de som deltar på konferensen ska ta med sig från din föreläsning?
Jag vill ge inspiration till att jobba med kognition på olika sätt utefter diagnos men också anpassat utefter verksamhetens förutsättningar. Var nyfiken på din patient och försök lära känna! Det är
ofta i samtalen som man hittar bra "verktyg" att jobba vidare med i träningen.

Stort tack Emma för att du delar med dig av dina tankar! Vi ser fram emot konferensen den 25-26 mars 2025! 

 

 
Emma Karlsson, leg. arbetsterapeut, Region Blekinge

Emma har arbetat i flera år med stroke- och neuropatienter samt anoxiska och traumatiska hjärnskador. Utöver detta arbetar hon även med handrehabilitering.

 

 

Blir du nyfiken på konferensen Optimerad strokerehabilitering? Läs mer och anmäl dig här >

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler artiklar från SIFU: